Under de senaste tio åren har läget för Riksgäldens och andra ekonomiska aktörers rapportering visat att Sveriges centrala statsskuld, mätt som andel av BNP, har minskat från relativt högre nivåer i mitten av 2010-talet till lägre nivåer mot 2023–2024.
Samtidigt har den absoluta skuldbeloppet rört sig i tråd med upplåning, räntor och budget-saldo. Nedan följer en mer sammanhängande bild av hur detta utvecklats.
Under åren därefter minskade andelen gradvis. Till exempel noterades för 2018 cirka 38,9 % av BNP.
När pandemin slog till 2020 steg skuldkvoten till omkring 44,18 % enligt Macrotrends.
Sedan har den trenden vänt neråt; för 2021 rapporteras skuldkvoten till cirka 40,66 %, och för 2022 till ungefär 36,91 %.
Mot slutet av perioden, i 2023 och 2024, syns att Sverige nått nivåer omkring 31-33 % av BNP. Till exempel anges omkring 33,5 % för 2024 och cirka 32 % för 2023.
När det gäller absolut skuldbelopp har data från Trading Economics visat att statsskulden (centrala regeringen) i september 2025 låg omkring 1 090 847 miljoner SEK (≈1,09 biljoner SEK). tradingeconomics.com
Tabellen nedan visar hur Sveriges statsskuld har utvecklats under de senaste åren. Uppgifterna visar både statsskuldens andel av BNP och det totala skuldbeloppet (miljarder kronor) där data finns tillgänglig. Källor inkluderar Riksgälden, SCB och internationella ekonomiska databaser som Macrotrends och Trading Economics.
Tabellen nedan visar hur Sveriges statsskuld har utvecklats under de senaste åren. Uppgifterna visar både statsskuldens andel av BNP och det totala skuldbeloppet (miljarder kronor) där data finns tillgänglig. Källor inkluderar Riksgälden, Statistiska centralbyrån (SCB), samt internationella databaser som Macrotrends och Trading Economics.
| År | Skuld kvot (% av BNP) | Absolut skuldnivå (mdr SEK) |
|---|---|---|
| 2015 | ≈ 33 % | 1 403 |
| 2016 | – | – |
| 2017 | – | – |
| 2018 | ≈ 38,8 % | – |
| 2019 | ≈ 38,8 % | 1 113 |
| 2020 | ≈ 44,2 % | – |
| 2021 | ≈ 40,7 % | – |
| 2022 | ≈ 36,9 % | – |
| 2023 | ≈ 32,0 % | – |
| 2024 | ≈ 34,0 % | 1 041 |
Källa: Riksgälden, SCB, Macrotrends, Trading Economics.
Att skuldkvoten minskat över tiden kan tillskrivas flera faktorer. För det första har Sverige haft relativt god tillväxt och stabil ekonomisk utveckling, vilket ökar BNP-basen och därmed sänker andelen skuld mot BNP även om skulden inte minskas i absoluta tal.
För det andra har budgetpolitiken, via Riksgälden och regeringen, haft fokus på att hålla skuldnivåer hanterbara och därmed stärka förtroendet för svensk upplåning.
Pandemin bidrog till ett hopp uppåt i skuldkvoten 2020, vilket är vanligt för många länder (ökade utgifter, minskade intäkter). Men återhämtningen därefter har möjliggjort att skuldkvoten sjunkit igen.
En skuldkvot på cirka 30-35 % av BNP placerar Sverige i ett bra läge jämfört med många andra länder, där vissa har nivåer långt över 100 %.
Detta innebär bland annat att staten har större finansiellt spelrum: räntor på upplåningen är lägre, vilket reducerar räntekostnaden, och utrymme att hantera oväntade ekonomiska chocker är bättre.
Trots den positiva trenden finns risker och osäkerheter. Om räntorna stiger kraftigt kan även en relativt låg skuld bli mer kostsam.
Om tillväxten bromsas eller om stora utgiftsbehov (exempelvis försvar, klimat, infrastruktur) dyker upp, kan skuldnivån stiga igen eller återhämtningen försvåras.
Dessutom handlar det inte bara om skuldens storlek utan också om sammansättningen, ränta, löptider och upplåningsstrategi (vilket riksgälden redovisar mera detaljerat).
Sammanfattningsvis kan konstateras att under perioden ungefär 2015 till 2024 har Sverige lyckats minska statsskulden i relation till BNP från omkring 44–45 % till omkring 32–34 %.
Den absoluta skulden har fortsatt vara betydande men hanterbar. Det här stärker Sveriges finansiella ställning, men framtiden kräver fortsatt uppmärksamhet på räntekostnader, ekonomisk tillväxt och upplåningsnivåer.